Opedagogisk men mänsklig.

Det här med Axels glasögon är en följetång i sig själv. Han gömmer, kastar iväg, tappar bort, tar i sönder och glömmer. Vi har provat allt och ingenting fungerar. Igår fick jag världens break och tryckte på honom glasögonen i ren ilska, kom in på dagis med en hysterisk unge och mig själv som ett ilsket nervvrak. Idag fick jag på honom glasögonen och när vi kommer in på dagis tittar han på mig med ett stort leende och säger, jag glömde glasögonen i bilen....suck. När jag var som argast drog jag till med ett, om du inte använder dina glasögon nu kommer du att bli blind när du blir stor. Det var efter jag sa att tomten inte kom med några julklappar om han blev av med dom fler gånger. Shit vilken opedagogisk mamma jag är, men jag är fasiken mänsklig iallafall. Någon som har något tips på hur man får världens mest envisa unge att ha sina glasögon på sig, snälla hjäääälp !