Vårtecken...

Emma, jag och Anton gick en promenad tidigare idag och funderade på vad det fanns för vårtecken, här är några vi kom på...

Det kommer blommor i rabatten

Barnen spelar kula

Gräset blir grönt

Det kommer nya glassar

Himlen blir blå

Nyckelpigorna tittar fram

Björnarna kommer ut från ide

Barnen börjar cykla

Fåglarna börjar kvittra

Man blir glad

Det är varmare

Solen kommer fram

Det kommer blad på träden

Kvällarna blir ljusare

Mamma börjar vårstäda

Man får sjunga vårsånger

Visst är det skönt med våren !

Deet är nog tur...

att det finns en ängel som vakar över mig...

Fullt ös på Vanningen

Idag har vi varit och badat tillsammans med Emma, Elin och Pierre. Det var första gången Elin badade i ett badhus och hon var jätteduktig, hon orkade bada i nära en timme, låg och flöt på rygg och fick dyka. Hon måste vara släkt med barna Dalton. Vi hade en mysig dag och längtar redan till nästa gång.

Den nya lilla familjen

Axel, Elsa, Danne och Anton

En trött nybadad Elsa kämpar tappert emot sömnen

Rakt nedstigande gener från Axel von Kleten

Under ett par månader har vi haft problem med att få Elsa att äta, hon har egentligen inte ätit någonting bortsett från modersmjölksersättning (hon är 1 år, hon borde äta välling vid det här laget, men nope), vi har inte förstått varför hon inte velat ha någon mat och vi har minst sagt varit lite bekymrade. Men så en dag så hände det plötsligt, vi kom på det.... hon vill äta själv !!! Hon äter själv och det med bravur, vid varje måltid har vi en extremt nerkladdad Elsa, ett kletigt bord och ett golv som påminner om , ja det finns helt enkelt inga ord för hur golvet ser ut, men hon äter iallafall och hon är jätteduktig. Vi har ett halvår på oss att få ett lite bättre bordskick innan det är dags för förskolan, i annat fall säger jag Grattis till dig Sandra, hahaha !

Lera till midjan

När jag kom till skolan för att hämta Anton häromdagen satt han och frös när han åt mellanmål, han hade inga strumpor på sig och hans kläder var fuktiga. Anton hade varit ute i sandlådan på rasten med sina klasskamrater och dom hade tävlat om vem som kunde gräva ner sig längst, Anton vann, han satt fast till midjan och hans klasskamrater fick hjälpa honom att komma upp. Min försiktiga fråga är, var fanns rastvakten som skulle berättat för barnen att det inte var någon bra ide och varför var det ingen som hjälpte honom att ta på sig rena och torra kläder (som alltid finns i hans väska) ??? Idag har Anton feber, ont i halsen och ett par kängor som inte längre går att använda. Skolan är verkligen ett toppenställe !

Vad är meningen med livet ?

Med alltför jämna mellanrum ifrågasätter jag meningen med livet. Missförstå mig inte, jag älskar min familj, mina barn och min man, jag har verkligen allt, det som så många strävar efter under hela sitt liv, men det jag inte har är sinnesro och harmoni i min själ. Jag kämpar dygnet runt för att komma dit, men jag är inte ens i närheten. Jag har dom allra finaste av vänner och ändå känner jag mig så ensam. Ett av mina problem är en ond cirkel som jag ständigt befinner mig i. Det börjar med att jag är uppvarvad och kör på i full fart, städar, tvättar, leker med barnen, lagar mat, pysslar, handlar o.s.v, allt på högvarv. Detta gör att jag blir fruktansvärt trött, har inte möjlighet att sova ifatt och blir istället deprimerad. Jag har ett enormt sömnbehov och det är sällan jag lyckas få all den sömn jag behöver, sedan är jag tillbaka då det kryper i hela kroppen och jag inte vet hur jag ska få ett slut på det. Jag har kommit på att hur mycket bekräftelse jag än får utifrån så hjälper det inte, det måste komma ifrån mig själv och det är jag heller inget vidare på. Ni kan ju gissa var i cirkeln jag befinner mig nu då jag bara vill fly ifrån mig själv. Jag är så trött, vill bara krypa upp i någons famn och vara ledsen.

Musikskolan

Efter en lugn och skön dag kände vi nog alla att vi behövde komma ut och röra oss en stund. Vi promenerade ner till musikskolan i Staffanstorp för att prova på att spela olika instrument på deras öppet hus. Det visade sig vara ett bra beslut, båda pojkarna tyckte att det var superroligt. Numera är Anton anmäld till saxofon och klarinettskola till hösten och Axel ska gå på musiklek. Det är inte säkert att dom tycker att det är något då, men vem vet det kanske bor ett litet musikgeni i något av våra barn trots deras gener.

Dop för en riktig prinsessa

I söndags döptes lilla Elin Linnea Emilia, ett pampigt och vackert dop. Eric och Nathalie som fått den stora äran att bli hennes faddrar bar in henne till Ronja rövardotters -Rövarvisan. Eric spelade och sjöng Stjärna som är Din och Emmas arbetskamrat sjöng Jag spelar för livet. En ny favorit hos mig.

Mamma Emma, Pappa Pierre och Prinsessan Elin

Farbror Daniel och kusinen Elsa

Den lilla skrutten Elsa stal som vanligt showen och sprang runt och skrattade hela tiden, störig men väldans söt. Kusin Axel hällde upp hennes dopvatten och han var mycket stolt, han är så kär i lilla Eelin, men vem är inte det !

Morbror Eric

Ensamdag med mamma

Anton och jag med en helt egen dag framför oss

Min högsta dröm är att vara en riktigt bra mamma, men det är inte alltid jag lyckas uppnå mitt mål eller min dröm. Ofta är jag för trött, prioiterar andra saker framför barnen eller att jag inte hinner med att se alla tre barnen som de individer dom är.

Mamma Lotta

Idag har jag däremot lyckats (tycker jag själv), Anton och jag har varit och bowlat, åkt buss och sett på bio tillsammans. Vi har haft en underbar mamma-son dag där jag sett bara honom för den han är.

Anton vann...hmm

Jag önskar att jag och Daniel ska ge våra barn mer ensamtid med oss så att dom känner att dom blir sedda för den dom är. Idag har jag uppnått en liten bit av min dröm, idag var jag en bra mamma.

Korvpaus i solskenet

Ni finns i mitt hjärta

Nu bär jag dom vid mitt hjärta var jag än är. Det här fina halsbandet har min arbetskamrat gjort till mig, visst är det underbart. Lite klumpigt är det, men jag tror att jag kommer att vänja mig så småningom. Det finns många sidor på nätet som säljer liknande halsband och brickor, men det var inte ett sådant jag ville ha, så när jag fick reda på att Ewa håller på med silversmide frågade jag henne om hon ville göra detta. Tack fina Daniel för min försenade födelsedagspresent, jag älskar dig och våra barn till solen, stjärnorna, månen och tillbaka.

Elin & Elsa

Nu är drömmen här, äntligen får vi vara hemma tillsammans Emma & Elin och Elsa & jag. Vi njuter av varenda minut tillsammans. Det blev inte som vi trodde från början, men nu är det ännu bättre, Elin har ju kommit till oss. Kusinerna håller på att lära känna varandra och Elin växer sakta men säkert ikapp Elsa. Nu kan inte livet bli bättre.

Nu är jag tillbaka igen...tror jag

E l s a

Då var det dags att börja skriva igen efter lite bloggpaus, jag kan helt enkelt inte hålla mig borta, fast det var en välbehövlig paus, nu har jag massor av ny energi och nya ideer. Det är roligt att skriva och berätta om vardagen och ännu roligare när man vet att vänner och annat löst folk följer vår familj i glada och jobbiga stunder. En sak som jag framförallt har märkt är att jag slutar att fotografera samtidigt som jag slutar att blogga, ibland lever jag liksom genom bloggen och vi hittar på och fotograferar saker vi inte annars skulle gjort. Om jag nu ska fortsätta måste jag ta tag i en sak, Elsa har pillat bort tangenterna j och c och det är förbannat jobbigt, sååå Expert nästa för lagning av tangentbord.