Lika som bär

Någon som anar en viss likhet mellan Axel och Dalton nummer 3 ...

Jag lovar, jag har inte övergett bloggandet, det blev bara helt ofrivilligt en lite längre paus. Dagarna sedan nyår har varit fullmatade och jag har inte haft en chans att varva ner och sätta mig ner med mina tankar och min blogg. För några dagar sedan gick jag på havandeskapsledighet och nu väntar en åtta veckor lång ledighet. Tiden är välbehövlig för att boa in mig och börja samla mina tankar inför vad som komma skall och jag önskar bara att alla andra oxå skulle ha möjlighet att få det lika bra som jag. Eftersom jag är gravid och för att citera barnmorskan "inte har ett rätt i kroppen med alla hormoner" så gjorde jag en tabbe imorse och missade vår ultraljudstid. Jag hade blandat ihop den första tiden med den ändrade tiden och kvart över åtta ringde barnmorskan och undrade vart jag hade tagit vägen.....efter en rejäl adrenalinkick, massor av dåligt samvete och en hel del stress blev vi inklämda mellan några andra och fick ändå göra vårt ultraljud idag. Slutsumman av det hela blev att vi har en bebis som ser helt normal ut, att den är en standardbebis som växer som den ska och att den har mycket hår. Det sistnämda förvirrar en del med tanke på att våra andra barn har varit i princip helt skalliga...men det kan ändå förklara en hel del av min outhärdliga halsbränna. Det var häftigt att få se barnet i 3D trots att det var en väldigt lång kamp mellan bebis och barnmorska innan vi ens kom så långt, bebisen vägrade att vända sig och ville inte ta bort handen från ansiktet, resultatet blev en kompromiss.....