Små barn....

Det sägs att små barn är små bekymmer och stora barn är stora bekymmer,

om det stämmer vill jag inte veta vad som väntar....

Pyjamasdag

Idag tänker vi tillbringa dagen hemma i pyjamas. Vi ska göra precis ingenting och bara ha det mysigt. Barnen leker på sina rum och får med jämna mellanrum utbrott som hörs i hela byn (om ni undrade vad det var som skakade). Danne ska låna hem ett playstationspel och nu ska jag sitta en stund och pyssla med mina matlistor och recept. En helt kravlös söndag för bara oss.

Malaysia

En ny ide är kläckt och nu ska vi bara gå från idestadiet till planeringstadiet och övertalningsstadiet. Emma och jag har bestämt att vi ska bearbeta våra män att vi ska åka till Malaysia nästa vår. Tänk så underbart det kan vara, familjen längtar redan tillbaka till Thailand, men det kan vara kul att testa något annat den här gången. Dessutom kan det bara bli bra att ha lite sällskap och framförallt finns det ju då en chans att man kan låna sitt sällskap att vara barnvakter en minut eller två, det var nog det enda vi saknade i Thailand, en liten stund ensamma. Vi har bara ett litet, litet problem och det är penningfrågan, men skitsamma om vi bestämmer oss för att göra slag i saken löser sig det oxå i slutändan, vi längtar redan !

Guds gåva till mig

Den här jäkla halsbrännan tar livet av mig.

Tack Gud för Novalucol som jag knaprar på dygnet runt !!!

Sovgott mina vänner

Ikväll har vi ätit tacos med våra underbara vänner Emma & Pierre. Dom har varit iväg på en välförtjänt semester en vecka i Egypten och var i stort behov av "äkta" svensk mat. Vi har fått se bilder av resan och självklart är vi nu lite sugna på att själv resa dit. Större delen av sällskapet röstade fram att vi skulle se Lets dance och sedan eventuellt spela ett spel, men ......jag tror inte att det blir så mycket spelande idag. Kvart i nio somnade båda våra gäster och nu sitter vi Danne och jag och tittar på Lets dance själv, det måste vara en skön soffa vi har.

Veckans dilemma

Jag funderar på att byta veckodag på storhandlingen. Inte för att det inte fungerar, måndagen är igentligen en alldeles utmärkt dag att storhandla på, men jag träffar aldrig någon jag känner i affären när jag handlar på måndagar... jag måste ju hålla igång mitt sociala liv på något sätt när alla andra jobbar och vad är då bättre än att stå och prata lite skit i affären med någon man råkar träffa på. Hmmm, det är värt att tänka på.

Slöedag

Efter gårdagens dramatiska händelser kändes det som att vi behövde en vilodag. Vi sov riktigt länge och sedan ringde vi till dagis och skola och berättade att vi inte tänkte komma idag, vi skulle ha en slöedag. Det blev frukost i sängen och mycket tv och data. När vi sedan behagade att gå upp gjorde vi oss iordning och åkte till öppna förskolan. Där lekte vi, målade och fikade gott. Nu ikväll har vi varit på sturup och hämtat hem våran Emma och Pennan som varit iväg på äventyr i Egypten. Dom hade en del att berätta och dessutom fick killarna godis i massor, välkomna hem ! Nu är dagen tillända och imorgon är det åter dags för vardagen att återfinna sig, men ty förtrösta ej min vän, imorgon är det fredag och det är snart åter dags för veckans vilodagar.

Världens sämsta mamma

När barnen blir hämtade på dagis och skola är dom mer än trötta, det hjälper liksom inte vad jag än gör för att få dom på någorlunda gott humör. Det är skrik, gnäll och tjat i massor och jag slutar snart att hoppas på ett leende när jag kommer för att hämta dom. Det dåliga humöret brukar hålla i sig ett tag och sedan är allt glömt och förlåtet (i bästa fall), så var det inte idag. Vi var bjudna på middag hemma hos farmor och farfar och jag behövde bara köra inom ica för att handla hem lite småsaker, i affären var det samma visa, gnäll, gråt och tjat. När vi nästan är färdiga lämnar jag Axel sittande i kundvagnen för att hämta en sista sak och hör att han gråter, men det har han gjort sedan jag hämtade honom och reagerar inte nämnvärt. När jag kommer tillbaka ligger han på golvet och har alltså ställt sig upp i vagnen och ramlat ur. Gissa om jag känner mig som världens sämsta mamma och gissa hur många fördömande blickar jag fick. Han har en rejäl bula i bakhuvudet och när vi kom hem till farmor 10 minuter senare somnade han direkt i mitt knä. Stackars Axel, jag pratade med barnakuten och vi kom överens om att vänta ett tag med att komma in. Axel piggade på sig, men när vi körde hem somnade han i bilen och han sover fortfarande. Jag vet inte om jag ska låta honom sova eller jag ska väcka honom med jämna mellanrum.

Tokshopping

Självklart hann vi även med att fika och äta glass

Tanken imorse när vi gick ut var att vi skulle tokshoppa idag......och det blev tokshopping med råge. Pappa Danne är inte så jätteimponerad, men jag kan väl inte hjälpa att vi sprang på en butik med barnmärkeskläder som sålde allt för halva priset eller att det var rea på Polarn och pyret och att jag bara var tvungen att köpa vita tröjor till hela familjen nu när vi ska bli fotograferade. Nåja, det får vara slut på shopping nu, iallafall tills barnbidraget kommer och då råkar ju bara vara några dagar kvar till dess. Jag ringde hem till Danne för att fråga om han tyckte att vi skulle köpa kläderna som var så billiga och han sa att om dom behöver nya kläder skulle jag köpa dom....hmmmm, det är ju alltid en tolkningsfråga, men jag tog det som ett ja. Axel är snortrött så nu ska vi ta det lugnt och bara vila en stund innan vi ska följa med Madde när hon ska till sin spexgrupp ikväll. Ta det lugnt i vinterkylan.

Tuff, tuff, tuff

Självklart började resan med godis och dricka

Nu är vi äntligen uppe i Skövde efter en lång tågresa. Tåget blev försenat och vi missade vårt anslutningståg, men efter att ha fått nya biljetter och 50kr i kompensation av Sj på pressbyrån fann vi oss snabbt i situationen och köpte oss lite att äta. Det var en lugn resa, men så är det oxå en väldigt smart ide av mamma Lotta att ta med en dvd så att Axel kunde titta på film halva vägen upp. Redan när vi kom upp insåg jag mitt misstag...att inte köra bil upp. Jag avskyr att vara låst med kollektivtrafiken och att inte kunna komma var som helst när jag vill. Madde lurade iväg oss till Maxi för att vi skulle handla mat, hon sa att det var 1 km att gå, vi insåg snart att så inte var fallet och det var snarare 2 km och det var inte kul med en trött Axel och en massa sammandragningar. Gissa hur vi kom tillbaka....inte var det gående iallafall utan med en dyr jäkla taxi, hahaha. Nya äventyr väntar oss imorgon, vad det blir har vi än så länge ingen aning om, den som väntar får se. Ha det bra i kylan och glöm inte vantarna, (Emma och Pierre, glöm inte solkrämen och ha en underbar semester tillsammans och ta väl hand om varandra, det förtjänar ni).

Precis framkomna i Skövde lite lagom vilse och ensamma

Spaghetti är gott att äta med fingrarna

Någonstans i norrland

Hur det gick till det har jag ingen aning om, men helt plötsligt blev det bestämt att jag och Axel ska åka upp till Skövde imorgon och bo hos min syster i några dagar. Det känns lite smått stressigt, kvällen är helt upp och nervänd och allt känns som ett smärre kaos. Efter många om och men börjar saker och ting äntligen falla på plats. Kläderna är packade, dvd:n lånad och Axels hästar i tryggt förvar i hans väska. Tidigt imorgon stiger vi på tåget och till middag är vi framme någonstans i norrland. Min syster har dator så naturligtvis lovar jag er reseskildringar även den här gången. Ta hand om er och akta vattenpölarna.

Plötsligt stod hon där

Idag på morgonen när vi var på väg att klä på oss för att åka till skola och dagis knackade det plötsligt på dörren. Helt överraskande stod Emma där med ett paket till mig och bebisen. Hon hade bråttom iväg till jobbet och jag fick skynda mig att öppna presenten. Det var en otroligt fin body och ett par byxor. Jag blev så himla glad, tack Emma för kläderna och för att du är världens finaste vän.

Trött

Just nu är jag bara väldigt, väldigt trött.......

Bygga bo

Jag vaknade imorse av en oro i kroppen och låg ett tag och funderade på vad det är som gör att jag känner mig stressad. I rimlighetens namn borde jag inte vara stressad eftersom jag har 7 veckors ledighet nu då jag har all tid i världen att fixa det som behöver göras, men jag började skriva ner saker jag vill få gjort och det blev inte den lilla listan. En del saker som kom med var, Städa skåpen i badrummet, Städa klädkammaren, Städa tv-bänken, Städa toaletten, Städa bakom speglarna i hallen, Städa skåpen i köket, Städa skåpen i grovköket, Städa i uterummet, Bygga fönsterkarm till Antons rum, Bygga fönsterkarm till Axels rum, Köpa ny sänglampa till Axel, Förbereda skötbordet, Ta ner korgen från vinden.......och listan tar inte slut där. Jag anar att jag har ett visst behov av att fixa färdigt huset och allt annat innan bebisen kommer, jag tror att det är det som kallas att boa. Nu finns iallafall listan så det är bara att ta en sak i taget så ska jag nog hinna bli färdig.

Svart, brun eller naturvit

Om åtta veckor kommer bebisen och denna gången tänker jag minsann skaffa mig en bärsjal, vi hade inte råd förra gången och jag vill så gärna ha en. Jag tror att det är bra för barnet och väldigt mysigt för mig och pappa Danne att ha barnet i en bärsjal. Efter många kval och mycket läsning om alla miljoner sorters sjalar som finns har jag nu bestämt att en trikåsjal är det som passar oss bäst nu i första hand, men vilken färg ska den ha ? Jag vill inte ha någon skrikig färg utan jag väljer mellan svart, naturvit och brun. Brun gillar jag, men det passar inte till alla kläder och det är ju faktiskt meningen att det ska se snyggt ut förutom funktionen. Svart borde vara ett naturligt val, men sjalen kommer att användas under våren och då är den färgen kanske lite väl mörk. Naturvit återstå, den är snygg, passar till alla kläder, funkar bra till våren, men den blir väldigt lätt smutsig....vilken ska jag välja ???

Willow tree

Our gift

Äntligen.......fick jag oxå en helt egen Willow tree figur som jag så länge önskat mig. Det var min syster och bror med familj som hörsammade min stora önskan och en vecka efter min födelsedag fick jag min present. Jag blev så himla glad och nu vill jag bara ha fler.....synd att det är nästan ett helt år tills jag fyller år igen, fast jag är inte den som är den, jag kan ta emot presenter närsomhelst under året, fniss.... Tack mina fina syskon !

Vad ska vi göra ?

På skridskobanan var det mest fikan som lockade...

Efter tre dagars vardag är det helg igen. Det är mysigt att vara lediga allihop, men vi börjar få slut på ideer på vad vi kan göra. Vi skulle kunna åka och bada, men jag tycker att det är så kallt vatten på allla badställen att jag inte alls känner för det, Vanningen har en barnpool som e varm, men dom har helt tagit bort sin cafeteria, tradigt. Vi skulle kunna åka skridskor på kockumfritid, men det gjorde vi häromdagen. Åka skidor på Vallåsen är ett alternativ, men jag ska inte åka skidor och det känns som att det blir lite för mycket för Danne att ta båda barnen själv i backen. Ja, visst kan vi åka till skogen, men bara inte idag. Barnen har en massa spring i benen så vi borde komma iväg på något. Att stå och frysa på en lekplats är helt uteslutet, bio eller museum....nä känner inte för det heller. Vad ska vi göra idag ???

Monster på dagis

Att hämta barn i skola och på dagis innan mellanmålet är som att frivilligt stiga in i ett rum fullt av monster, det är hemskt. Att det kan vara såååå stor skillnad på barnen innan och efter höjd blodsockernivå, det är egentligen helt ofattbart. Det värsta är att jag aldrig lär mig heller, det är ju så mysigt att hämta barnen tidigare, åka hem och äta mellamål tillasammans och bara umgås.....glöm det, det är djävulen själv som följer med dig hem.

Zzzzzzzzz

Nu börjar min kropp säga ifrån och det är dags att ta det lugnt. Jag har känt mig stressad en längre tid över allt och ingenting, men idag är första dagen av mitt lite lugnare liv. Idag ska jag bara göra det jag verkligen känner för och det råkar vara just precis ingenting. Idag ska jag ligga och läsa och sova hela dagen. Ha en riktigt bra dag för det ska jag ha !

Mmmmmm

Provade en ny maträtt idag som såg väldigt god ut på bilden, det var spättafileer i örtsås med grönsaksris. Som vanligt hade jag inga högre tankar om att barnen skulle gilla maten, men det struntade jag i och körde igång. Maten såg god ut även i verkligheten och jag började äta....suck...det smakade fisk och det är blääääää. Det roliga däremot var att Axel åt två hela fileer själv och Anton likaså, dom älskade maten, jätteroligt att dom äter min mat för en gångs skull. Men nu är det så att mamma Lotta inte blev särskilt mätt och har nu skickat pappa Danne till Mackedonkan efter en paj, en glass, en pommes och en hamburgare mums....

Lika som bär

Någon som anar en viss likhet mellan Axel och Dalton nummer 3 ...

Jag lovar, jag har inte övergett bloggandet, det blev bara helt ofrivilligt en lite längre paus. Dagarna sedan nyår har varit fullmatade och jag har inte haft en chans att varva ner och sätta mig ner med mina tankar och min blogg. För några dagar sedan gick jag på havandeskapsledighet och nu väntar en åtta veckor lång ledighet. Tiden är välbehövlig för att boa in mig och börja samla mina tankar inför vad som komma skall och jag önskar bara att alla andra oxå skulle ha möjlighet att få det lika bra som jag. Eftersom jag är gravid och för att citera barnmorskan "inte har ett rätt i kroppen med alla hormoner" så gjorde jag en tabbe imorse och missade vår ultraljudstid. Jag hade blandat ihop den första tiden med den ändrade tiden och kvart över åtta ringde barnmorskan och undrade vart jag hade tagit vägen.....efter en rejäl adrenalinkick, massor av dåligt samvete och en hel del stress blev vi inklämda mellan några andra och fick ändå göra vårt ultraljud idag. Slutsumman av det hela blev att vi har en bebis som ser helt normal ut, att den är en standardbebis som växer som den ska och att den har mycket hår. Det sistnämda förvirrar en del med tanke på att våra andra barn har varit i princip helt skalliga...men det kan ändå förklara en hel del av min outhärdliga halsbränna. Det var häftigt att få se barnet i 3D trots att det var en väldigt lång kamp mellan bebis och barnmorska innan vi ens kom så långt, bebisen vägrade att vända sig och ville inte ta bort handen från ansiktet, resultatet blev en kompromiss.....