Mitt kära lilla barn

Dom här 05:orna är ett kapitel för sig. Axel är 4 år och inne i något av den värsta trots jag varit med om. Anton i all ära, men Axel slår honom med hästlängder. Till kvällsmaten idag fullkomligt vägrade han att ens komma till matbordet utan att veta vad det var för mat. Vi berättade klart och tydligt att han inte skulle få mer mat förrän imorgonbitti och han stod fast vid sitt beslut. Gissa vad som hände en timme senare....

- Mamma kan jag få en smörgås ?

-Nä, det kan du inte, du åt inte när maten var framme.

Några minuter senare ..

-Mamma, kan jag få en frukt ?

-Nä, det kan du inte.

En stund senare..

-Mamma, kan jag få ett glas saft ?

-Nä, det kan du inte.

Varpå Axel får ett utbrott och vrålskiker i x antal minuter. Allt lugnar sig tills det är dags för läggdags då han inte tänker sova. Inte heller tänker han ta bort sitt batmanplåster, något han fick i lördags för en liten, liten skråma. Eftersom jag vet att dom här plåsterna hur fina dom än är, gärna ger stora sår så ville jag ta bort det. Efter många om och men och en massa skrik får jag bort skiten och naturligtvis är han alldeles röd under. Efter läsningen är han jättearg och tänker fortfarande inte sova och självklart så gör det jätteont där han har haft plåstret. Jag vet inte hur många gånger han kommit ner för trappan och jag burit upp honom i sängen och han skriker fortfarande. Det senaste han sa var att han inte längre ville bo hos oss och att han skulle rymma inatt. Mitt fina lilla barn fött år 2005 !!!